Apokalypsens Vita Dimma Klorkorna klämtar, slutet är när
En dimma så tät, bringar fördarv och pina
Undergång stundar människor dör i panik
Allt raseras, allt liv raderas
Apokalypsens vita dimma
Inget liv finns längre kvar
Apokalypsens vita dimma
Aska Bestående mörker, förlorad värld
Ödelagd, uppbrunnen, svart
När sig på människors hädanfärd
Himlen är askgrå och matt
Livet förlorat, det finns inte kvar
Stark är dödens klo
Drömlöst det är dit själarna far
Evig natt, evig ro
EldSolen har fallit en sista gång
Bortom skogens höga tallar
En blodröd skymning uppenbarar sig
Mörkrets väsen kallar
En glödande skymning, flammande vild
En obskyr, men hänförande syn
I lågor står himlen, en oslagbar bild
Genom Svarta VattenEn dunkel väg, genom dimhöljda klippor
Skuggor och silhuetter följer min färd
Svart är vattnet färgat av synd
Långt bortom mänsklig värld
Genom svarta vatten
Ensam jag ror över bottenlöst hav
I Skogens DjupEtt becksvart mörker, jag stirrar mig blind
Någonting väsnas från skogen
Jag känner en rädsla, en isande vind
Jag förs dit in, tiden är mogen
Någonting låter från mörkrets näste
Ett rungande, väsande ljud
Hisnande läten från skogens fäste
Midnattens Glimrande Stillhet Mörkret har lagt sig, det är tyst runt omkring
Stillheten vilar i luften
Snön den har fallit i flertalet dagar
Den begraver stigen jag vandrar
Snötäckta granar djupt in i skogen
Istappar hänger från kvistar
Här finns ingen värme, här finns ingen sol
Monolit Då frusen mark, mot berget svart
Jag går denna natt
Morkret har kommit, vilande tyst
Endast månen skanker sin lyst
Människor har fallit, människor har dött
Blodet har färgat det mesta rött
Få har lyckats att ta sig dit
Orcus Labyrint Tomt på liv, tomt på ljus
Konstant dimma, en värld diffus
Här frodas mörkret av slocknade liv
Dunkelt är hoppet vid dodens giv
Dödens rike, i nattens timma
Mörkt och kargt i nattens dimma
Landskapet utgörs av vissnat liv
Skuggorna Kallar En granskog bestående av stigar och snår
Årstiderna förändras, men skogen består
Djupt inne bland träden, något uppenbarar sig
Jättelika skuggor, som kallar på mig
Skuggorna kallar
Ett rungande mörker
Skuggorna kallar
Sleep Below the crystal moon's fading
Where the sun has eternally failed
Awaiting the hour, the coveted hour
I leave the shores, slumbering pale
An exodus into darkness
On earthly soil I no longer walk
Discerning a presence arcane
StormEtt dovt muller närmar sig
Svarta moln i skyn
Ingen pardon för dig eller mig
En majestätisk syn
Ilska
Raseri
Ursinne
Svavelpsalm Nere i elden, långt under jord
Där djävulen slagit rot
Han frossar i död och själamord
Och krävet sitt dagliga blot
De svaga som följer vite krist
Kommer att förgås
Nere i elden när de livet mist
Slukade av flammornas hypnos
Любви нетЛюбви нет и небыло никогда
Только в душе моей осталась пустота
Любви нет и небыло никогда
Ну что же было тогда
Пойми я такой как есть и мне другим не стать, мой тебе совет не пытайся меня менять
Я не пластелин чтоб из меня лепить то что не хочеш ты устраиваеш что-то, а?
Разговор окончен, ты снова врёш говоря что я тебе не нежуен,